Därför är Johan vår inspiratör
Johan Håkansson är född och uppväxt i Ludvika. Efter sin syster Johannas självmord 2008 bestämde han sig för att ämnen så som psykisk ohälsa och självmord måste avstigmatiseras. Han erbjuder utbildningar i MHFA- First Aid Mental Health (första hjälpen till psykisk hälsa) och är certifierad MHFA-instruktör vid Karolinska institutets specialgrupp NASP (nationellt centrum för suicidforskning och prevention av psykisk ohälsa. Med sin föreläsning ”Vi måste prata om Johanna” vill Johan utbilda och inspirera fler människor som mår dåligt till att söka hjälp i tid. Johan är dessutom sadelmakare/
skinnhantverkare på fritiden. Under namnet Lewis Lou´s Leather tillverkar han skräddarsydda läderdetaljer så som sadlar, bälten, plånböcker och mycket annat.

Berätta lite om dig själv.
Jag heter Johan Håkansson, är född och uppvuxen i Ludvika, Dalarna.
En ödmjuk, musikintresserad 32-årig man, med guldtand och en stor passion för gamla hantverksyrken. Det sammanfattar mig rätt bra. Jag har varit bosatt i Uppsala sedan 2012 där jag jobbade i olika projekt på ChromoGenics AB, ett företag med inriktning mot teknisk produktutveckling (smarta fönster). I mars 2016 flyttade jag tillbaka till Ludvika och valde då att fokusera helt på suicidprevention. Jag jobbar nu som föreläsare och utbildare på Sveriges Talare och FOC Management med primärt fokus på psykisk ohälsa och suicidprevention.

Vilken är din koppling till Falun Borlänge-regionen och hur kom det sig att du valt att arbeta, bo och leva i regionen?
Jag är född och uppvuxen i Ludvika. I ungdomsåren åkte jag mycket skateboard och snowboard runt om i regionen. När jag blev vuxen började jag spela i folkrockbandet Vales och gjorde då några spelningar runt om i regionen. Jag har dessutom min familj och mina vänner här och Dalarna är (utan att vara partisk) Sveriges finaste landskap. Det finns väldigt mycket bra i Falun Borlänge-regionen och många orädda personer med ett stort driv.

Min privata situation gjorde att jag kände mig färdig med Uppsala och valde då att flytta hem till Ludvika. Jag trivs väldigt bra och här finns allt jag behöver i mitt liv. Rumpmas-ränderna går aldrig ur antar jag.

Berätta lite om dina föreläsningar och bakgrunden till varför du gör det du gör idag.
Min syster Johanna suiciderade 2008 och några år efter det hade jag planer på att skriva en bok men beslutade mig istället för att skriva en föreläsning. I september 2015 valde jag att resa bort med ett enda syfte, att skriva föreläsningen som jag inte riktigt varit redo för tidigare. 

Foto: Johan Bodin, Wizwork studios

Den gången var jag redo och jag skrev konstant i 12 dagar. Det resulterade i föreläsningen ”Vi måste prata om Johanna” som behandlar de stigmatiserade ämnena psykisk ohälsa och självmord. Den grundar sig i berättelsen om Johanna, hennes självmord och de efterföljande åren. ”Johanna” i titeln är en metafor för just psykisk ohälsa och självmord och syftet är att avstigmatisera dessa ämnen, utbilda och informera.

4 av10 sjukskrivningar idag beror på psykisk ohälsa (plus ett stort mörkertal), självmord är den vanligaste dödsorsaken i Sverige bland unga mellan 15-24 år och bland män i åldern 15-44 år. Jag vill arbeta suicidpreventivt för att det finns ett reellt behov av ett preventivt arbete. Vi måste börja i rätt ände med att avstigmatisera och utbilda. Att prata om psykisk ohälsa i regionen skiljer sig inte alls från övriga Sverige men det finns en hypotes om att vi på landsbygden har en större nätverkssituation som gör att vi bryr oss mer om varandra än människor i storstäderna.

Vad kan förbättras i vår region?
Att kritisera det suicidpreventiva arbetet och psykiatrin i Dalarna är att sparka in en öppen dörr. Det är dessutom något vi kommer att ändra på. Så istället skulle jag vilja påstå att vi kan bli bättre på att lyfta fram musiker från regionen, det finns otroligt många duktiga med en enorm potential.

Har du någon favoritplats i regionen?
Jag tycker att Falun är en vacker stad med ett rikt kulturliv, där trivs jag bra. Snöån har också något speciellt, ett väldigt litet gemytligt samhälle strax utanför Ludvika där jag levde mina första år i livet.

Hur ser framtiden ut? Vad gör du om fem-tio år?
Då har jag infört Miami-modellen i samtliga skolor i Dalarna och öppnat min egna barn- och ungdomspsykiatriska avdelning med tillhörande kriscenter för Dalarnas län. Denna psykiatriska klinik ska dessutom ha avtal med samtliga kommuner så att barn och ungdomar som ingår i Miami-modellen kan få snabb hjälp.

Jag vill be alla som läser det här att börja tänka mer preventivt när det kommer till psykisk ohälsa och suicid. Att utbilda och informera hjälper till att avstigmatisera och ger oss alla en chans att få hjälp i tid. Min utbildning finns i tre olika versioner med inriktning mot ungdomar, vuxna eller äldre. Att utbilda ledningsgrupper, skolpersonal, vårdpersonal med flera ger en ökad suicidpreventiv medvetenhet och sänker sjukskrivningar. Det känns makabert att prata ekonomi kring självmord men tänk på det; om det satsas 18,7 miljoner på suicidpreventivt arbete och det sänker antalen självmord med en, då är det ekonomiskt försvarbart.