|
Storleken har betydelse - På väg mot storregioner 2015
Regionfrågan lever. I slutet av 2012 presenterar en statlig utredare förslag om statens regionala organisation och förändrad länsindelning. Det är en uppenbar fördel om regionernas och statens indelning kan formas i en parallell process. Utvecklingen under 2011 blir avgörande för hur landets regionala samhällsorganisation utformas i sin helhet.
Sveriges kommuner och Landsting (SKL) bjöd in till en heldagskonferens den 8 december på Hotell Hilton i Stockholm, för att diskutera utvecklingen av regioner år 2015 i Sverige. Falun Borlänge-regionen var där för att ta del av diskussionen. Nedan följer ett kort utdrag från det referat som också finns på vår hemsida.
Mats Sjöstrand har regeringens uppdrag att genomföra en översyn gällande den statliga regionala förvaltningen. Uppdraget ska redovisas i december 2012. Avsikten är att regionerna ska bildas underifrån. Staten tolererar inte den ineffektivitet som råder idag. – Vi ser brister i effektiviteten med att vara 21 län. Det måste bli färre aktörer, säger Mats.
Håkan Sörman, vd för SKL och sakkunnig i utredningen om statens regionala förvaltning. Regionbildning måste till för att vi ska klara välfärdsuppdraget. Framgång i regionalt utvecklingsarbete bygger på att alla känner samhörighet och delaktighet. Detta betyder också att en majoritet av de ledande kommunala företrädarna på ett eller annat sätt är engagerade i regionen och regionens utveckling. Framgången för Skåne- och Västra Götalandsregionerna har varit folkvalda respresenter. Det är politikerna som äger frågan och måste föra regionarbetet framåt. Under nästa år måste vi vara klara om vi ska kunna samordna regionfrågan. Men det är inte lätt att ta ett större regionalt perspektiv. Vilka kan och får ta mandat för en region som ännu inte är skapad? Vi måste ha tillräckligt starka ledare och politiker som kan föra frågan framåt.
Vad händer nu?
· Ansökningar om landstingssammanslagningar 2011
· Kammarkollegiet utreder under 2011-2012
· Beredning och regeringsbeslut 2013
· Nya regioner och län från den 1 jan 2015.
Håkan Sörman, vd på SKL avslutade dagen med en uppmaning, våra medlemmar måste arbeta intensivt med de här frågorna under nästa år. Det är allvar nu, vi måste sätta fart om vi ska vara klara 2011!
Lästips:
Pontus Tallberg och Marie- Louise Von Bergman-Winberg, Antologin om flernivåstyrnings- framgångsfaktorn för kommuner, regioner och staten.
"Norrstyrelsen och Region Norrland - ett halvtidsbokslut" En rapport som även innehåller en checklista för vad som bör göras när man bildar en region.
Positivt besked för Driv eget - Next generation
När Struktrurfondspartnerskapet för Norra Mellansverige gav ett positivt besked den 15 december för finansiering av Driv eget-Next generation innebar detta även startskottet för projektet. Förutom EU, finansieras projektet av Region Dalarna, Falun Borlänge-regionen och av de sex kommunerna som ingår i Falun Borlänge-regionen. Projektet pågår under åren 2011-2013 och har en budget på 11,9 msek. Projektägare är Falun Borlänge-regionen.
Projektet kommer ha fokus på det stora antalet ägarskiften som under de kommande åren kommer ske inom näringslivet.
- Vi kommer arbeta både med att få fler intresserade av att överta företag och få ägare att påbörja arbetet med ägarskiftet som i många fall är mer komplext och tar längre tid än man tror, avslutar Mathias Bergqvist, projektledare. 
Falun Borlänge samarbetar med
Prop Dylan
Ett av regionens ”talangområden” är musik. Det finns alla förutsättningar för regionen att etablera sig som ett musikaliskt Mecka i Sverige. För att stimulera denna utveckling har sedan flera år utvecklingsbolaget Falun Borlänge-regionen ett nära samarbeta med BoomTown. Ett samarbete som grundar sig i ett win-win tänk kring effekten av att utveckla regionen och Dalarna till ett ledande kreativt centrum för rock, pop och alla former av populärmusik i Sverige och Europa.
Vi tror oss veta att många människor både i och utanför vår region tror att utvecklings-möjligheterna på hemmaplan är mycket begränsade. Det gör att unga människor som vill utveckla sin talang och förverkliga sina drömmar uppmuntras att söka utbildning och jobb i miljöer utanför Falun Borlänge-regionen. Att få fler människor att upptäcka de möjligheter till utveckling som finns i regionen är en nyckel i det fortsatta arbetet med att öka regionens attraktionskraft, säger Ann-Louise Skoglund marknadschef på Falun Borlänge-regionen.
Med detta som bakgrund har utvecklingsbolaget Falun Borlänge-regionen inlett ett samarbete med artisten Prop Dylan (Per Norén). Per är ett bra exempel på en person som är stolt över sina rötter och som vill utveckla sin talang och förverkliga sina drömmar. Prop Dylans personliga ambitioner sammanfaller väl med regionens. Båda vill locka fler människor. Han till sin musik och vi till regionen. Prop Dylan är ett bra exempel på att det går att utveckla sin talang och sin business , internationellt, och samtidigt leva ett bra liv i Borlänge.
Samarbetet med Prop Dylan är en del i den framtida ambitionen att arbeta med music branding som en del i regionens marknadskommunikation. Per är nyss hemkommen från USA där han spelat in ny musik. Läs mer om hans upplevelser från arbetet i USA på vår hemsida.
Målsättningen är att Falun Borlänge-regionen år 2020 ska vara en attraktiv region i ett skandinaviskt perspektiv. För att lyckas med det behöver vi, bättre än idag, på olika sätt berätta om de kreativa människor och miljöer som finns här. Miljöer som värderar öppenhet och mångfald högt och som genom det kan få ännu fler kreativa talanger att välja Falun Borlänge-regionen, avslutar Ann-Louise Skoglund .
Sverige är en av världens ledande gruvnationer - Bergslagsregionen står för ungefär en tredjedel av Sveriges totala gruvproduktion.
Gruvnäringen i vår region är ett aktuellt ämne som kan ge stora sysselsättningseffekter. Vi frågade Stefan Sädbom, projektledare för projektet Bergskraft Bergslagsbanan och om vilken betydelse en gruva har för vår region.
Vem är du och kan du beskriva projektet Bergskraft?
Jag heter Stefan Sädbom och arbetar som projektledare för projektet Bergskraft sen 2005. Jag är utbildad gruv- och prospekteringsgeolog och har tidigare arbetat med prospektering efter olika typer av malm bland annat vid Sveriges Geologiska Undersökning och vid zink-bly-silvergruvan Zinkgruvan i Askersunds kommun.
Projektet Bergskraft startades av Ljusnarsbergs kommun år 2004 och förlängdes år 2007 under namnet Bergskraft Bergslagen. Projektet finansieras av tretton Bergslagskommuner och fyra län samt de regionala Europeiska strukturfonderna. Projekt arbetar för att ta tillvara på de naturresurser som finns i Bergslagens berggrund. Genom att marknadsföra och berätta vilka metaller som finns Bergslagen, är målet att skapa nya producenter och företagare kring gruvnäringen. Vi försöker också hitta nya lösningar för att hantera de miljöproblem som finns kring nya och gamla gruvor.
Varför väljer man att återuppta gruvdriften?
Det finns 8500 nedlagda gruvor i Bergslagen och tre gruvor som är i produktion. Med dagens moderna teknik kan man ta tillvara på de metaller som finns kvar i gruvorna och dess närområde. De senaste fem åren har efterfrågan på råvaror stigit, till följd av att Kina börjat importera samt nya användningsområden som mobiltelefoner, laptop etc kräver annorlunda metaller. Det har resulterat i en råvarupriset stigit och gör brytningen mer lönsam.
Vad kommer man utvinna i dessa gruvor?
De första gruvorna som ”nystartar” kommer att vara traditionella järngruvor, men man söker även efter zink, bly och silver vilket kan brytas med stor lönsamhet.
Vilka infrastrukturinvesteringar krävs för att starta en gruva?
Att starta eller återuppta brytning i en gruva, är en lång kedja. När man hittat en helt ny malm tar det ca 10 år innan man kan börja producera. En gruva kräver stora investeringar, inte minst i infrastrukturen. I t.ex. Grängesberg planerar man att producera 2,5 miljoner ton malm vilket förädlas till ca 1,5 miljoner ton produkter per år. Skulle man frakta ut alla produkter med långtradare skulle det krävas närmare 50 000 långtradare per år, nu finns det tack och lov järnväg i Grängesberg som kan ta hand om de tusentals ton som skall transporteras varje dygn, något som ställer höga krav på infrastrukturen och kräver en omfattande investering som måste ske snart.
Vilken betydelse har gruvnäringen för vår region idag och vilken kan den få i framtiden? Gruvnäringen har idag en stor betydelse för Sveriges välfärd men blir ofta undangömd. Sverige är idag en av världens ledande gruvnationer och Bergslagsregionen står för ungefär en tredjedel av värdet av Sveriges totala gruvproduktion, intäkter som bidrar till nationens välfärd. Gruvnäringen i Bergslagen bidrar med en stor mängd metaller som behövs i Europas tillverkningsindustri. Gruvnäringen har också stor lokal betydelse för arbetsmarknaden i glest befolkade områden och utgör en viktig komponent av näringslivet i både Sverige och Europa.
För vår region betyder en gruva stora effekter på sysselsättningen. Bara i Grängesberg bedöms gruvnäringen ge 250-400 arbetstillfällen. Man beräknar att brytningen kommer att generera miljardbelopp per år i nya pengar. En stor del pengarna kommer att gå till löner, varor och tjänster som omsätts i det lokala samhället. En gruvarbetare uppskattas skapa omkring fem indirekta arbetstillfällen.
Är det inte farligt att jobba i en gruva? Hur är säkerheten i svenska gruvor?
Enligt statistiken för år 2009 så skedde det 11,3 olycksfall med sjukfrånvaro per en miljon arbetade timmar i Sverige. Det har skett en stor förbättring av säkerheten i svenska gruvor. Man arbetar mycket aktivt för att minska antalet olyckor och den moderna tekniken med bland annat fjärrstyrning gör att man ofta kan undvika farliga situationer. För 20 år sedan var antalet olycksfall tre gånger så många som 2009.
Ett delmål för projektet är att det före 2012 skall tas beslut om start av två gruvor, hur långt har ni kommit i det arbetet?
Järnmalmsgruvan i Dannemora, Östhammars kommun har redan börjat producera. Ytterligare gruvor i Grängesberg, Blötberget, Håksberg och Bäckegruvan har kommit långt i processen och har, eller förbereder ansökning om tillstånd att börja bryta. År 2020 uppskattar jag att det finns ca 18-20 platser där man tänker börja producera, avslutar Stefan.
Den 16:e mars 2011 anordnar Bergskraft 11·13 en konferens, ”Gruv+2011” om hur olika aktörer tillsammans ska jobba för att ta hand om utvecklings-möjligheterna och förebygga eventuella flaskhalsar för utvecklingen. Mötet arrangeras i samarbete med bl.a. Region Dalarna, Regionförbundet Örebro, Bergslagsbanan med flera för att bl.a. diskutera infrastrukturfrågan.
|
|
|